Allra käraste du

I detta liv får vi uppleva olika typer av kärlek, beroende på var vi är i oss själva.
Det känns som en hiss, där nya våningar öppnas, fast inuti oss själva.
Som att relationerna kan spegla precis det, var vi är, vad vi kan? Att önska är en sak, men att vara den som vi önskar av någon annan är något helt annat. Jag har inte förstått det. Att det fungerar så.
Vi önskar närvaro, men kan vi mötas i närvaro?
Vi önskar intimitet, men kan vi vara sårbara, med en partner, med oss själva?