Allra käraste du

Där låg jag, djupt insjunken i meditation.
Mitt eget ansikte kom emot mig, jag skrek. Mot mig själv.
Vad vill du? Vad ville jag? 
Att acceptera galenskapen, men är det verkligen galenskap?
Tänk om galenskapen är något äkta? Det sanna, det ärliga, råa, det som vill finnas.
Det jag varit rädd för, det jag gömt.
Det som är äkta, i mig.
Stå kvar, släpp fram henne, släpp ut henne. 
Släpp ut mig!