Vad är det egentligen?
Är det fel arbetsplats, för lite återhämtning. Stress? Brist på avlastning. Eller kanske en kombination.
Men bakom allt det, bottnar det inte i oförmågan att lyssna till sig själv?
För att höra oss själva behöver vi ge oss stunder av stillhet.
Idag distraherar oss så långt bort från oss själva att vi tillslut glömt bort hur vår röst låter. Vi springer bort från vårt eget obehag.
Tillslut slår vi i botten. Vid en utmattning tvingas vi stanna upp. För då går helt enkelt inte att fortsätta som vi gjort.
Jag tror att bristen på självkärlek är grunden till så mycket – i vår hälsa, i vårt arbetsliv och i våra relationer. För mig var det så i alla fall så.
När jag började fråga mig själv ”Vad skulle jag säga till någon jag älskar” insåg jag att svaren blev helt andra än de jag sa till mig själv.
Det kan göra så förbaskat ont att faktiskt se hur den inre dialogen låter. Men jag är övertygad om att så länge vi flyr från oss själva kommer vi att upprepa samma mönster, gång på gång.
Och för att bryta det mönstret behöver vi börja tro att vi faktiskt är värda att lyssnas till. Inte minst av oss själva.
